Brist på yrkesutbildad personal är ett stort hot på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt väljer tre av fyra gymnasieväljare bort yrkesprogrammen enligt Gymnasievalsrapporten. En ohållbar situation som lett till att riksdagen sagt ja till regeringens förslag om att göra yrkesprogrammen högskoleförberedande.
– Brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft är ett av de största och mest akuta problemen på svensk arbetsmarknad i dag. Vi behöver fler skickliga rörmokare, elektriker och barnskötare. Ska svenska företag kunna växa och vara konkurrenskraftiga behöver deras kompetensförsörjningsbehov bättre tillgodoses. Att göra yrkesprogrammen mer attraktiva är ett led i det, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom i ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i april i år och förändringen träder i kraft 1 januari 2023. Den påverkar de som påbörjar sin gymnasieutbildning höstterminen 2023, eller senare. Att yrkesprogrammen blir högskoleförberedande innebär att samtliga program ska innehålla ämnena svenska eller svenska som andraspråk samt engelska. Det innebär att yrkesprogrammen kommer att utökas både när det gäller gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Detta för att den yrkesförberedande omfattningen ska hålla samma nivå som tidigare.
De som redan läser ett yrkesprogram har, precis som tidigare, möjlighet att lägga till kurser som ger dem grundläggande behörighet. Förändringen gör det nu möjligt att välja bort högskoleförberedande kurser istället för att välja att lägga till dem. Det sänker ansvarskravet som den enskilda eleven har för att få behörighet.
Brist på barnskötare, plåtslagare och mekaniker
Enligt statistik från Arbetsförmedlingen är det liten konkurrens på arbetsmarknaden för bland annat:
- Anläggningsarbetare
- Plåtslagare
- Målare
- Skogsmaskinförare
- Servitör
- VVS-montör
- Personbilsmekaniker
- Barnskötare
- Serviceelektriker
Det innebär att det idag finns ett potentiellt hot om underskott av utbildad personal. Att ändra behörigheten efter ett yrkesprogram är ett sätt att försöka öka populariteten för dem och på sikt fylla de luckor som finns på arbetsmarknaden.
Yrkestitel och högskolebehörighet efter studenten
Att förväntas välja yrkesbana som 15-åring kan vara jobbigt för många. Enligt Gymnasievalsrapporten* är 67 procent av gymnasieväljarna oroliga för att göra fel val.
Drygt tre av fyra respondenter har siktet inställt på ett högskoleförberedande program. 76 procent av dem gör det valet för att de vill kunna läsa vidare. 59 procent uppger att de vill ha många alternativ efter gymnasiet. De som väljer yrkesprogrammen gör det främst för att de vill jobba praktiskt och vill direkt ut i arbetslivet efter gymnasiet.
Ungefär hälften av respondenterna visste inte om att det redan nu går att få högskolebehörighet på ett yrkesprogram.
Förändringen som gör yrkesprogrammen högskoleförberedande är ett sätt att försöka göra dem mer populära bland gymnasieväljarna. Det möjliggör också för de ungdomar som snabbt vill komma ut i arbetslivet att både ta studenten med en yrkestitel och kunna studera vidare senare i livet, om de vill det.
* Gymnasievalsrapporten genomförs av gymnasium.se en gång om året. Respondenterna består av högstadieelever som använder gymnasium.se:s tjänster för att välja gymnasium. 2021 hade rapporten 2000 respondenter. Mer information om rapporten hittar du här.
Källor: regeringen.se, skolverket.se, Gymnasievalsrapporten 2021.
