Enligt en ny lag passerad genom riksdagen reformeras gymnasieskolan. Det handlar om planering och dimensionering av gymnasieskolan som i grunden syftar till att öka det tillgängliga utbudet av utbildning på gymnasial nivå och att förbättra kompetensförsörjningen till näringslivet. Lagändringen trädde i kraft redan 1 juli 2023 men tillämpas på gymnasial utbildning från och med 1 juli 2025.
Vilka påverkas främst?
Förändringarna gäller först och främst kommunerna där det ställs krav på att de ska ingå i en så kallad primär samverkan med minst två andra kommuner. På det sättet vill lagstiftaren se till att tillgängligheten för kommunernas invånare på utbildning tillgodoses. Exempelvis för Stockholm så kommer detta innebära en ökning på ungefär 10 procent av antalet yrkesutbildningar medan högskoleförberedande utbildningsplatserna minskar med 10 procent.
Vilka krav ställs på huvudmännen?
När man planerar och dimensionerar gymnasieutbildningar kommer det ställas krav på huvudmännen. Dels krävs det att man kan visa att man planerat utbildningen utefter ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Dessutom ställs det krav på huvudmännen att utbildningsinformationen måste tala om vad utbildningen leder till och vilken inriktning den har. Som exempel kan en titel på ett program inte längre vara entreprenörskap eftersom den titeln inte berättar vilka yrken utbildningen leder till eller vad som ingår i utbildningen.
Vad är nytt för gymnasieskolan?
För gymnasieskolan innebär den nya principen att såväl ungdomars efterfrågan som arbetsmarknadens behov ska vägas in i beslut om utbud av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion. Betydelsen ”ungdomarnas efterfrågan” är densamma som tidigare reglering som anger att ungdomarnas önskemål att läsa en viss gymnasieutbildning ska vara vägledande i beslut om utbud. Det som kan anses som nytt för gymnasieskolan är att det nu tydligt framgår av skollagen att hänsyn även ska tas till ”arbetsmarknadens behov”. Med det avses det bedömda behovet av kompetens på arbetsmarknaden såväl direkt efter avslutad gymnasieutbildning som efter följande högskoleutbildning.
Varför gör man detta?
Detta är ett sätt för Sverige att bemöta kompetensunderskottet – genom att de som drabbas hårdast av bristen på kompetens ges en möjlighet att påverka.
Sammanfattningsvis:
Gymnasiedimensioneringen syftar till att öka tillgängligheten och förbättra kompetensförsörjningen genom att:
- Involvera kommuner i primär samverkan.
- Kräva att utbildningar planeras utifrån både ungdomars preferenser och arbetsmarknadens behov.
- Gymnasieskolans huvudmän ska i sin information om erbjudande av nationella program samt programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever tydligt ange utbildningens inriktning.
- Detta är en strategi för att möta dagens kompetensbrist och ge alla studenter möjlighet att påverka sin framtid.
Kommentar från Embla Persson, ordförande Sveriges Elevkårer:
“Planering och dimensionering av gymnasieutbildningar är bra i bemärkelsen att det ställer krav på skolhuvudmän att samverka och i större utsträckning bereda studieplatser för yrken där chanserna till jobb i sitt närområde är höga. Sveriges Elevkårer anser dock fortsatt att elevers långsiktiga behov och intressen ska väga tyngst för att främja goda studieresultat och viljan att träda in och stanna kvar i en bransch. När vi begränsar studieutbudet blir det även än viktigare att på huvudmannanivå säkerställa en fullgod studie- och yrkesvägledning och att ställa höga krav på gymnasieutbildningarnas kvalité.”
Kommentar Från Johan Olsson, Svenskt Näringsliv:
“Gymnasial yrkesutbildning är den utbildningsnivå som flest företag efterfrågar mest. För att underlätta både företagens kompetensförsörjning och för att förbättra elevernas övergång från skola till jobb är det viktigt att dimensioneringen av utbildningsplatser förbättras. Att vi tar hänsyn till både elevernas önskemål och arbetsmarknadens behov när vi bestämmer vilka utbildningar som ska finnas gynnar både företagen och eleverna.”
